Sporrens utvärdering

 

Läsåret 10/11

 

Barngruppen

20 barn
05:or: 9 barn varav ett av dem slutade december 2010
06:or: 6 barn
07:or: 7 barn varav ett av dem började januari 2011

Befattning

Desirée, förskollärare ht 2010 100 % och vt 2011 100 %
Caroline, förskollärare ht 2010 88,75 % och vt 2011 85 %
Sussi, barnskötare ht 2010 78 % och vt 2011 90,63 %
Resurs: Johanna , barnskötare ht 2010 88 % och vt 2011 90,63 % Jenny, barnskötare ht  2010 20  %

Projekt

Nya materialet

Bakgrund
Vi pedagoger på Sporren blev inspirerade av Fjäderns miljö och beslutade oss för att genomföra en liknande förändring i vårt största rum på avdelningen. I Fasanens pedagogiska plattform kan vi läsa att en utmanande, inspirerande och lockande miljö stimulerar lärandet. Vi diskuterade hur vi vill att miljön på Sporren ska vara och kom fram till att den ska vara kreativ, inspirerande, tydlig, tillgänglig, utmanande och föränderlig.

Vi funderade på hur vi skulle få med barnen i den här förändringen i miljön. Hur gör vi dem delaktiga? Tre av barnen från Sporren besökte Fjädern där tre av deras barn visade deras leksaker och på vilka olika sätt de kan användas. Efter besöket plockade dessa tre Sporrenbarn fram liknande material in till Sporren. Dagen därpå fick alla Sporrenbarn titta på bilder och filmer från besöket på Fjädern. Vi känner att detta var ett bra sätt att få alla barnen delaktiga. Det skapades möten mellan avdelningarna där Fjäderns barn fick visa och berätta hur man kunde använda deras material, vilket inspirerade barnen från Sporren. Sedan blev det ett till möte när våra tre barn delgav resten av barngruppen. Efter detta satte kreativiteten igång…

Nu i efterhand känner vi pedagoger att vi skulle ha ställt oss frågor och observerat innan vi gjorde förändringen i miljön. Vi skulle ha tittat på vilka möten vi ser? Hur barnen pratar med varandra i leken? Vilka lekar vi ser? Nu när vi har gjort den här förändringen har vi blivit nyfikna på dessa frågeställningar men känner att det är svårt att kunna dra slutsatser eftersom vi inte har något underlag på hur det var tidigare.
Ett dilemma som vi uppmärksammade under höstterminen var att många av barnen inte använde materialet under den fria leken. Vi ställde oss frågan, vad barnen tycker om det här materialet och beslutade oss för att intervjua barnen. Frågor som ställdes var följande:

• Vad brukar du göra med de nya leksakerna?
• Vad tycker du om de nya leksakerna?

Av intervjusvaren kunde vi se att de flesta av barnen var väldigt positiva till det nya materialet, vilket resulterade i att vi blev ännu mer förvirrade. Barnen tycker om materialet men varför ser vi dem inte leka där?

Vi pratade om detta dilemma med Fjädern och fick låna ett bildspel med bilder från deras miljö som vi visade våra barn. I bildspelet kunde vi se att deras barn även använde golvets ytor med det kreativa materialet och vi funderade då varför våra barn inte gör det? Hur ser vår miljö ut? Inbjuder den till att använda golvet? Vi kom fram till att det inte fanns så mycket fria golvytor och att det stod ett bord precis vid det nya materialet, vilket inbjöd till att bara sitta där. Vi beslutade oss för att ta bort det bordet, vilket gav större utrymme för att även använda golvet. Vi förde även in nytt material, som exempelvis kartonger, vita skumplattor, koner mm.

Efter dessa förändringar upplevde vi en vändpunkt, barnen började använda materialet mycket mer, de använder både golvet och bordet. Vi har under vårterminen börjat observera hur barnen använder materialet.

”Om man bara kan göra en sak så tröttnar man tillslut”

Vi har sett att barnen oftast använder sig av olika slags konstruktionslek och fantasilek. Vi pedagoger ställde oss frågan vad det nya materialet har givit oss som pedagoger? Vi känner att det har varit en stor utmaning för oss med det nya materialet. Vi har ställt oss frågor som; Vad är kreativt material? Hur mycket ska vi ha framme av samma material? Vilka färger ska vi ha/inte ha? Hur ska vi göra materialet inbjudande? Hur organiserar vi miljön så att barnen kan använda materialet på många olika slags sätt? Detta material har väckt stor nyfikenhet bland oss pedagoger. Det har inte varit självklart vad barnen leker vilket har lett till att vi pedagoger har ställt frågor till barnen om vad de gör. Vi har insett att material med en viss slags färg har högre status än andra färger. Detta ledde till att vi pedagoger tog bort materialet med den färgen, eftersom barnen slutade använda materialet med de övriga färgerna. Vi har lärt oss att detta material är ett förbrukningsmaterial och att det är viktigt att ha ett lager så att man kan fylla på allteftersom det tar slut. Vi har även inlett diskussioner om att materialet ska vara hållbart med tanke på miljön och ett hållbart samhälle. Viktigt att barnen ska kunna använda materialet på golvet, bord och ha stor fri yta till det. Vi har även ställt oss frågan om vad det kreativa materialet har gett barnen? Barnen uppmuntras till att kommunicera med varandra mer då det inte är förutbestämt vad de har skapat. De behöver sätta ord på vad de har gjort för att omgivningen ska förstå. Detta material ger större utrymme för fantasi, genom att materialet kan användas till vad som helst. Här kommer ett citat från en intervju om det nya materialet med ett barn ” Det är bra att man kan göra så många saker. Man kan göra många olika saker och om man bara kan göra en sak så tröttnar man tillslut.”. Detta citat är ett bra exempel på vad vi vill att materialet ska erbjuda barnen och som vi även har sett att det gör. Allt är möjligt, det är bara fantasin som sätter stopp. Sammanfattningsvis känner vi att denna förändring har stärkt känslan av att miljön är den tredje pedagogen.

Demokrati

Under vårterminen 2011 har vi på Sporren arbetat med demokrati, och en viktig del i det arbetet är att barnen känner sig delaktiga och har inflytande över sin vardag på förskolan. Förskolan är en plats där barnen ska ha möjlighet att utveckla sina tankar, att göra dem hörda och att delta och påverka det som sker.

I läroplanen för förskolan kan vi läsa att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation.

Vi pedagoger ville ta reda på hur barnen på Sporren tänker om deras inflytande, vad de bestämmer och vad de vill bestämma över sin vardag på förskolan. Vi intervjuade barnen i mindre grupper. Frågor som ställdes under intervjun:

• När bestämmer du på Sporren?
• Vad vill du bestämma på Sporren?
• Vad betyder det att bestämma?
• Vad bestämmer fröknarna?

Genom intervjuerna har vi sett att det är viktigt att vi ger mycket tid till den fria leken och barnen vill bestämma vad de ska göra och med vem. Även hur många man ska leka och hur många man ska vara i ett rum under leken. Många tyckte att vi pedagoger bestämde över vad barnen ska göra och om vi ska vara ute eller inne. Detta har lett till att vi pedagoger ger mer tid för den fria leken och när det är barnens val så har vi pedagoger organiserat oss efter vad barnen väljer.  Tidigare hade vi ett bestämt antal lediga platser under varje val, vilket ledde till att vissa barn inte fick göra ett fritt val eftersom det var fullt i vissa grupper. Vi har även genomfört olika aktiviteter som barnen själva hade önskemål om att göra.

Pedagogisk handledning

Här kommer en väldigt kort sammanfattning av en aktivitet vi genomfört, då vi inte vill lägga fokus på själva aktiviteten utan på vad vi pedagoger lärde oss av det tillfället. I slutet av höstterminen gav vi tre av barnen en uppgift att bygga en bro med hjälp av en inspirationsbild. Vid tre olika tillfällen fick de bygga samma bro med tre olika slags material. Vi valde att filma dessa tillfällen. Under ett handledningstillfälle tittade vi på pedagogens roll under dessa tillfällen.  Vi insåg att pedagogen vid vissa tillfällen tog för många roller som exempelvis ledare, observatör och dokumenterare, vilket ledde till att det var svårt att hålla fokus, lätt att ställa ledande frågor samt man missar mycket av det som händer. Barnen fick ingen förklaring till varför de skulle bygga en bro, motivationen saknades. Inledningsvis skulle vi tillsammans med barnen ha ställt oss frågor som, ”Vad är en bro”, ”Hur kan broar se ut”, ”Vad är barnens erfarenheter av broar” och ”Hur kan vi undersöka broar”. Vi pedagoger kände att vi hade misslyckats, men efteråt diskuterade vi mycket med varandra om varför det blev som det blev och vad vi har lärt oss av det. Nu i efterhand känner vi att vi har tagit till oss av det som kom fram under handledningen och att vi har lärt oss mycket.  I samband med detta tillfälle var Caroline och Desirée på föreläsningen ”Lyssnandets pedagogik” där det bland annat togs upp om hur vi på förskolan kan arbeta med ett undersökande arbetssätt. Vi har vid ett flertal tillfällen observerat hur flera av barnen på Sporren har undersökt ljus på olika sätt och att detta fenomen är undersökningsbart. Vi tog med oss av det vi hade lärt oss på föreläsningen till våra kollegor och beslutade oss för att läsa boken ”Barn och naturvetenskap –upptäcka, utforska och lära”.  Efter detta så tog ljusprojektet sin början…

Ljusprojektet

Syftet med ljusprojektet är att titta på:

• Hur möten sker mellan barnen genom ljus?
• Hur barn kommunicerar sina ljusupplevelser till varandra?

Mål
Förskolan ska sträva efter att varje barn

• Tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld
• Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv
• Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap

(utifrån reviderade Läroplan för förskolan)

Barnens frågor

En eftermiddag i januari upptäcker några barn på Sporren ett ljus som förflyttar sig i rummet. Vi pedagoger blir nyfikna på vad de gör och väljer att dokumentera detta genom att filma. Några veckor senare får barnen titta på filmen och de diskuterar vad de ser. Utifrån filmen samt de diskussioner barnen hade när de tittade på den har vi pedagoger reflekterat över vilket undersökande barnen gör. I läroplanen för förskolan kan vi läsa att förskolans verksamhet ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnens intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.
Barnen diskuterar och funderar bland annat över vart ljuset tar vägen när det inte syns, vart ljuset bor och hur det kommer in. Vi pedagoger diskuterade därefter hur vi kan skapa möjligheter för barnen till att undersöka detta mer.

Under ett reflektionstillfälle klippte vi pedagoger ut citaten från tillfället när barnen tittade på filmen och sorterade upp dem under olika rubriker. Vi ställde oss frågan om det går att experimentera/undersöka vidare kring de olika områdena och kom fram till att det går att göra det med alla rubriker men beslutade oss för att börja med ”Hur ljuset kommer in på Sporren” och ”Var bor/finns ljuset”. Barnen berättar och ritar sina teorier om hur de tänker att det är.

 

Barnens teorier/hypoteser

Hur kan lysprickar se ut?

Vart bor ljuset och hur kommer det in på Sporren?

 

 

Ett barn har ritat och berättar om hur lyspricken kommer in på Sporren

Barn: Jag tänkte såhär. Man kan inte riktigt förstå om det där är 3 eller 1, så jag har gjort pilar.
Pedagog: Vad är det du visar, hur många är det?
Barn: 1, men det ser ut som 3 på bilden. Lyspricken ligger och åker runt
Pedagog: Hur kommer den in på Sporren?
Barn: Med hjälp av spegeln, den där runda som ser ut som lyspricken.
Pedagog: Vad är det som gör att de är lika?
Barn: Det är samma färg, genomskinlig.
Pedagog: Lyspricken kommer in med hjälp av spegeln, hur går det till?
Barn: Ska jag visa, den åker så och sen flyttas den (hon visar hur det går till med hjälp av spegeln som hon riktar mot lampan)
Pedagog: Du har ritat någonting stort, vad är det?
Barn: Det är spegeln.

Pedagogisk handledning

Under en pedagogisk handledning med Kristina tittar vi på barnens teckningar och deras tankar om dem. Barnen hade olika uppfattningar om vart lysprickarna bor samt hur de kommer in på Sporren. 3 av barnen tror att lysprickarna bor i solen medan det fjärde barnet tror att de bor bakom spegeln. Hur lysprickarna kommer in på Sporren råder det delade uppfattningar om. Det behövs en spegel eller att dörren eller ett fönster står på glänt så att lysprickarna kan ta sig in. Många av barnen förmänskligar lysprickarna bland annat genom att de berättar om vad de äter, vilka känslor de har och vad de gör. Vi tittade på teckningarna med våra ”matematiska ögon”. Exempel på matematik som barnen använder i teckningarna samt i det barnen berättade var bland annat antal, mönster, former, sortering, storlek, volym, mängd och matematiska begrepp.  Det blev synligt att barnen använder sig av matematik i sin vardag på många olika sätt och utmaningen för oss pedagoger är att lyfta fram det, synliggöra det både för barnen, föräldrar samt för oss pedagoger. Vi tittade även på vilket värde pilen har för barnen.  Vi såg att barnen använder sig av pilar i sina teckningar och funderade på vilken betydelse de har? Två av barnen använder pilen för att visa ett händelseförlopp/rörelse och ett annat barn använder pilen för att visa riktning. Vi gav tillbaka detta till barnen genom att visa att barnen har använt sig av samma symbol (pilen) och att den kan betyda olika saker. 

Projektet besöker Uppsala universitet

I slutet av handledningen frågar Kristina oss om hon fick ta med vår dokumentation till Uppsala universitet där hon skulle ha en föreläsning för pedagoger som läser Lärarlyftet. Kristina ville använda dokumentationen när hon berättade om pedagogisk dokumentation, matematik och språk. Detta gick naturligtvis bra.

Alla blir delaktiga

I syfte att göra alla barn delaktiga i arbetet med ljus skapas tillfällen för detta genom att de fyra barnen bjuder in några kompisar i taget som får titta och lyssna på deras tankar. Under dessa tillfällen uppmärksammar vi pedagoger att även andra barn blir intresserade av att arbeta med ljus vilket leder till att fler barn bjuds in till att arbeta med ljusprojektet.

Byggrummet förvandlas till ljusrum

Om barnen ska kunna fördjupa sitt arbete så är det viktigt att vi har en genomtänkt miljö och utmanande material. Vilket material (när vi nu jobbar med ljus), väcker frågor hos barnen, ger en önskan och vilja att experimentera och undersöka? I boken ”att göra lärande synligt” beskriver Paola Strozzi (pedagog) vad intelligent materialval är på följande sätt: ”...d.v.s. material som inte tvingar dem i en viss riktning, utan som ställer frågor och lockar fram hypoteser och en önskan att experimentera” (”att göra lärande synligt” sid 67). För att barnen ska kunna experimentera med ljus förvandlade vi vårt så kallade byggrum till ett ljusrum.

Reflektion eller fokuserat ljus?

I frågan om hur lysprickar kommer in på Sporren var det flera av barnen som pratade om att lysprickarna kommer in med hjälp av en spegel. Tillfällen skapades där barnen fick möjlighet att experimentera och undersöka ljusets reflektion med hjälp av olika slags material.
Vi pedagoger ställdes inför frågan om vilka olika slags material vi behöver erbjuda barnen för att de ska få experimentera fram lysprickar. Vi kom fram till att det måste finnas material som både kan reflektera och inte kan reflektera, olika former och färger. Under en fredagsplanering gick vi pedagoger in i ljusrummet och experimenterade med lysprickar så att vi kunde veta vilket material vi kan erbjuda barnen. Frågor väcktes hos oss om vad barnen menar med lysprickar? Vi funderade på om barnen menar reflekterat ljus och/eller fokuserat ljus? Därför beslutade vi oss för att ta reda på vad barnen tänker om dessa frågeställningar. Innan experimenten började samlades vi i ljusrummet där några av barnen fick svara på frågorna:

• Vad är en lysprick?
• Hur ser en lysprick ut?
• Hur kan man göra lysprickar?

Sammanfattningsvis hade barnen olika uppfattningar om vad en lysprick är och hur den ser ut. Vissa av barnen pratade om att lyspricken är ljus medans andra pratade om motsatsen., mörka prickar.(skuggor) Några berättade att de kan röra sig, att de är cirkelformade, har olika storlekar och man kan göra lysprickar genom att använda speglar, cd fodral och man behöver lampor eller solen (ljuskällor).  Därefter inleddes experimenten.

Experiment

Inledningsvis fick barnen fundera på vilka material som det går att göra lysprickar med och vad som inte går att göra lysprickar med.  Barnen var överens om att de tror att det går att göra lysprickar med speglar och många sorterade även ut att det går att göra det med föremålen som var cirkelformade.

Experimenten tar sin början…

 

Barn: Diamanten gjorde många. Batteriet gick inte.

 

Barn: Du måste ha spegeln här. (han visar en kompis)

 

Barn: När jag gjorde med skiva blev det färg.

 

 

 

 

 

Regnbågar upptäcks

Barn: Titta, du har en regnbåge i ansiktet!
Pedagog: Hur kan jag ha det?
Barn: Därför att du sitter vid lampan.
Pedagog: Finns det en regnbåge i lampan?
Barn: Nej, men när man har två glasskivor så blir det så (tar fram förstoringsglaset och håller den mot lampan och visar)
Barn: Nu får du en regnbåge på dig.

 

Två barn diskuterar med varandra om att det ena barnet ser en regnbåge medan det andra barnet inte gör det och funderar på varför det är så.

Barn: Det är för att du har glasögon och då kan du se regnbågar. Allt glas bli regnbåge här igenom.
De provar att placera det ena barnets glasögon vid oh-projektorn och upptäcker en regnbåge på väggen.

Liknande experiment som ovan har även genomförts utomhus.

Barnens analys av experimenten

Vi pedagoger har på samma sätt som tidigare delat upp barnens undersökande /experimenterande och deras kommentarer under olika rubriker. De barnen som har medverkat under experimenten i ljusprojektet har olika uppfattningar om vad som kan göra lysprickar. Några av barnen tror att föremål med håligheter ger lysprickar, metall ger lysprickar, ”spegliga och glänsiga” föremål kan göra lysprickar.  Flera av barnen pratar om att det även behövs lampor eller sol för att det ska bli lysprickar. Upptäckter har gjorts om hur man kan göra regnbågar.  Genom att använda dubbla glas samt en ljuskälla uppstår detta fysikaliska fenomen.  Flera av barnen har upptäckt att storleken på lyspricken beror på storleken på det som reflekterar eller hur stor håligheten är. Är den liten blir det en liten lysprick och vice versa.

Slutsatser

Vi kommer fortsätta arbeta med ljuset som projekt under höstterminen 2011 då vi känner att projektet är i sin startgrop.  Det är för tidigt att kunna dra några slutsatser.

Sammanfattande analys av projektet

Under förra årets utvärdering framgick det att vi hade för många pågående projekt samtidigt, vilket har resulterat i att vi inte har kunnat gå in på djupet i varje projekt.  Under detta läsår har vi därför fokuserat på endast ett projekt i taget, vilket har känts bra.  Boken ”Barn och naturvetenskap”  tar upp om hur processens gång kan se ut i ett projektarbete. Detta tillvägagångssätt har verkligen tilltalat och inspirerat oss. Vi känner att barnen har stått i fokus under hela projektets gång, då vi har lyssnat på deras intressen, synliggjort barnens olika teorier, gjort alla barn delaktiga, tagit deras ord och tankar på allvar. Vi pedagoger har ställt oss frågan vad skillnaden kan vara mellan ett projekt där pedagogerna utgår från barnens intressen kontra ett projekt där pedagogerna planerar ett projekt där de lyckas få barnen intresserade av det som de arbetar med? Diskussionerna vi haft är bland annat att i projektet där man utgår från barnens intressen ”äger” barnen hela projektet, från början till slutet. Vi känner att det inte finns något rätt eller fel i de olika inledningsfaserna, utan tillvägagångssätten kan bli bra i båda fallen.  Det känns ändå väldigt viktigt att vi pedagoger försöker fånga upp barnens intressen och att dessa ligger som utgångspunkt när vi startar ett projektarbete.

Vi har ställt oss frågan om vad vi pedagoger har lärt oss om ljuset?

Vi känner att detta projekt verkligen har fått oss pedagoger nyfikna och vi känner att vi har lärt oss nya saker tillsammans med barnen. Vi har ställt oss många frågor om ljus, experimenterat både tillsammans med barnen och i arbetslaget och vi har läst på mer om ljuset för att vi ska veta vad barnen gör för upptäckter och hur vi kan gå vidare utifrån det.

Vad har vi lärt oss som pedagoger?

Vi har lärt oss mycket om hur vi pedagoger vill arbeta med barnen i projektarbeten. Vi känner en stor tillfredställelse med detta arbetssätt där barnen är i fokus från början till slut. Det har även varit givande att hitta ett ”ämne” där vi pedagoger är lika nyfikna som barnen. Där vi kan lära oss tillsammans med barnen. Till en början var det lite blandade känslor hos oss pedagoger när vi skulle börja arbeta med ljuset. Vi tyckte att det kändes svårt, spännande, läskigt, roligt, lärorikt m.m. Detta berodde kanske delvis på att ljuset både är abstrakt och konkret på samma gång och vi kände att vi behövde lära oss mycket mer om detta fenomen för att vi skulle kunna utmana barnen. Vi kände att vi måste sätta ord på vad ljus är för oss och vad det är för barnen för att veta vad vi alla har för erfarenheter av det och hur vi ska gå vidare. Under detta projektarbete har vi pedagoger kontinuerligt skrivit upp på en tidsaxel vad vi har arbetat med, våra reflektioner, frågor, upptäckter osv. Detta verktyg tycker vi har varit bra, då vi känner att det har gett oss en bra överblick av projektet, vi har lätt kunnat gå tillbaka och titta på vad vi har gjort och hur vi ska gå vidare. Förutom ett bra tillvägagångssätt i projektarbetet och tidsaxeln har vi även funnit en trygghet med varandra, där vi utvärderar vår pedagogroll, uppmärksammar varandra på ledande frågor, om hur vi är lyssnande pedagoger etc. Vi har även blivit bra på att bromsa upp, så att vi inte går för fort fram. Vi ger barnen tid i projektarbetet. 

Vad har barnen lärt sig?

• Ett av målen från läroplanen som vi arbetar med är att barnen tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld.

Barnen på Sporren använder olika begrepp för att förklara sina ljusupplevelser för varandra. Exempel på några begrepp som barnen använder är ”spegligt” och ”glänsigt”, då de beskriver vilka saker som ljuset kan reflektera mot. ”Studsar”, använder barnen för att beskriva reflektionen.  ”Lysprickar”, använder barnen för att beskriva solkatter eller fokuserat ljus. Vid ett tillfälle då vi arbetade med ljuset kom ordet solkatter upp på tapeten och ett av barnen frågade vad det var. Pedagogen förklarade att man kan använda olika ord för samma sak, som exempelvis lysprickar, solkatter och solens bild.  Flera av barnen tyckte att ordet solkatter lät konstigt och började associera till om det skulle heta solhund, solkanin etc. Vi pedagoger har pratat om detta och vill inte att något ord är mer rätt än något annat utan att det är upp till var och en att bestämma vilket ord man vill använda. Vi instämmer med barnen om att lysprick låter mer logiskt än solkatt.

Upptäckter har gjorts om att vissa material kan göra lysprickar medan andra inte gör det. Flera av barnen har upptäckt sambandet, att lysprickens storlek beror på det som gör lyspricken. Upptäckter har gjorts om vad som händer när ljuset bryts. Vi har uppmärksammat att barnen pratar om ljuset, gör ljusupptäckter även på andra platser än inne i ljusrummet.  I matsalen, utomhus, hemma har vi sett/hört att barnen har gjort nya upptäckter.

• Barnen utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv

Tillfällen har skapats för att barnen ska mötas på olika sätt. Barnen har berättat om sina tankar, lyssnat på varandras olika tankar, inspirerats av varandra, ställt frågor m.m.

• Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap

Tillfällen har skapats där barnen på olika sätt har utforskat och samtalat om ljuset. Hela denna process har dokumenterats både av oss pedagoger och av barnen. Dokumentationen har vi ständigt gått tillbaka till och samtalat om, både tillsammans med barnen och oss kollegor emellan,.

Viktiga val/tankar inför nästa år

Vi kommer att fortsätta arbeta med ljuset under nästa läsår.

Barnen kommer få en sommaruppgift under sommaren där de ska samla ett ljust minne i en burk som de tar med tillbaka till förskolan och som vi fortsätter arbeta med.

Inskolning, föräldramöten samt föräldrasamverkan

Under höstterminen skolades 5 barn in från ägget. Hur gick det?

Vi pedagoger känner att överinskolningen gick bra, barnen var nyfikna både på miljön, de andra barnen och på oss pedagoger. De var väldigt aktiva och tog för sig under de olika aktiviteterna som erbjöds. Detta tror vi beror mycket på samarbetet som vi har med Ägget under hela terminen.

Föräldramötet som vi genomförde under höstterminen bestod av en presentation av vår förändring i miljön, samt en gemensam del med Äggets föräldrar där vi presenterade vår pedagogiska plattform. Det var viktigt att få med sig föräldrarna i denna förändring, att de förstår syftet med detta material. Efter föräldramötet har föräldrarna lämnat olika slags kreativt material till oss. 

Under höstterminen har vi gemensamt med Ägget erbjudit föräldrarna ett fika på morgonen, vilket var väldigt uppskattat av flera föräldrar. Detta är något vi vill fortsätta med under kommande terminer.

Vi har erbjudit alla föräldrar ett utvecklingssamtal/termin.

Vi uppmuntrar föräldrarna att komma till oss om de har några funderingar och synpunkter, vilket vi känner att de gör.

Vårterminens föräldramöte bestod av en presentation av ljusprojektet samt hur vi med hjälp av seriesamtal arbetar med konflikthantering på Sporren.

Fortbildning och litteratur för personalen läsåret 10/11

• Caroline ”Att se oss själva som olika”, som handlar om barn med särskilda rättigheter
• Caroline, Susanne och Johanna ”Vygotskij i praktiken”
• Caroline och Desirée ”Lyssnandets pedagogik”, som tog upp om hur vi kan arbeta med ett undersökande arbetssätt
• Caroline, Susanne, Johanna och Desirée ”Det magiska språket”, som handlade om språket
• Caroline och Desirée ”KLU-utbildningar”
• Susanne besöker Reggio Emilia
• Susanne ”Bildkurs för pedagoger”
• Boken ”Barn och naturvetenskap – upptäcka, utforska och lära” av Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner-Godée

 

Verksamhetsform
Föräldradriven förskola sedan 1991. Ekonomisk förening. Medlem i KFO.

VFU-ansvarig
Eva Jäger
Tel: 018-251013
Epost: vfu@fasanen.se

Barngrupper
3 i åldern 1-3 år
3 i åldern 3-5 år

Antal barn
99 heltidsplatser på HT
102 heltidsplatser på VT

Avgifter
Enligt kommunens maxtaxa.

Ändring & anmälan
e-barnungdom

Öppettider
07.30 - 17.30 [i]

Föräldrarnas Kalendarium
Kalendarium HT
Kalendarium VT

Lunch
Veckans meny

Telefon - Förskolechef: 018-251013, Köket: 018-258469,
Hönan & Tuppen: 018-251027, Fjädern & Vingen: 018-253997, Ägget & Sporren: 018-252934
Besöksadress - Kummingatan 49, 754 48 Uppsala
Epost - info@fasanen.se