Reviderad Utvärdering Tuppen HT 10/VT 11
Personal HT: Ulrika Wünsche, Jessica Nyman, Madde Jansson/Malin Bellander
Barn HT: 07:or  5 barn 08:or  7 barn  09-or: två barn
Nya barn VT-11: två barn 09, två barn 08
Barn som slutat VT-11: tre barn samt ett barn flyttade upp till hönan VT-11

Inskolning
I augusti började 6 barn mellan 1-2 år. Vi använde oss av heldagsinskolning och det fungerade bra, vi har inte fått några speciella åsikter/kommentarer från föräldrarna. Vi pedagoger tänkte på att vara tydligare i år mot förra året vad gäller första lämningarna, när de ska komma tillbaka, osv. 
”Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande.”
Lpfö 98 sid 13
De gamla barnen hade det tufft under inskolningen och efter, de var osäkra på de nya barnen- de tog plats. Det tog tid innan det blev bra och gruppen kändes harmonisk. Nu upplever vi gruppen som dynamisk och barnen trivs väldigt bra tillsammans.
Vi har under våren haft fyra nya inskolningar, en i januari, två i februari och en i maj. Det har fungerat bra men vi hade velat ge de nya barnen och föräldrarna mera tid. Det är svårt hinna eftersom annat arbete pågår parallellt: projekt, förberedelser inför utställningen i Botan, utvecklingssamtal mm.

Fokus
Vi har denna termin fortsatt med det gemensamma fokuset Olikheter. Vi pedagoger har diskuterat demokrati och barns inflytande. Hur kan barnen påverka sin vardag? Vi kom fram till att ett sätt var att ge barnen möjlighet att på samlingen välja aktivitet t.ex. lera, overhead projektorn, vattenlek, stora salen, utelek. Det var inte helt lätt och många frågor dök upp.  Hur skulle vi genomföra detta? Alla barn måste få prova på allting innan de vet vad de ska välja. Vi stötte också på problem som att om ett barn valde samma sak varje gång, hur gör vi då? Är det rättvist för henne och för de andra barnen? Hur är vi tillräckligt tydliga? Hur ska barnen välja när det är fullt i en grupp?

Hur ska de yngsta barnen hinna med att välja? Alla dessa frågor hade vi med till den första pedagogiska handledningen med Kristina.

Vi diskuterade mycket om demokrati utifrån Lpfö 98. Rent konkret pratade vi om hur de yngre barnen skulle hinna med att välja/förstå vad de väljer.

En tanke var att barnen lägger ett foto på sig själv på en bild av aktiviteten de valt. På så vis blir valet tydligt för barnet självt och kompisarna. Vi använde oss aldrig av det utan hade bara bilder på de olika aktiviteterna och det har fungerat bra. Vi har gjort så att ett barn i taget har fått välja aktivitet med hjälp av bilder,( på samlingen). Barnen nu har inflytande och möjlighet att påverka sin dag. Vi upplever att barnen är tillfreds med de val som görs.

Till hösten 2011 tar vi upp idén igen med foton på barnen då vi får många nya och yngre barn.. Kristina föreslog att vi skulle ha två val för att det skulle vara lättare att få ihop. En projektgrupp och en annan, ex vara i stora salen, i ateljé, ute – alla barnen har haft möjlighet att välja och känna sig nöjda med sina val. Arbetet med valen har under våren fungerat bra, den tid vi la ner på hösten gav utdelning. Vi pedagoger har blivit tydligare och säkrare i hur vi presenterar valen och vi upplever att alla barnen har fått förståelse för demokratiprocessen och möjligheten att kunna välja själv.

Parallellt med barnens val började vi jobba med tid. Vi ville ge barnen mycket tid, tid att själva upptäcka sin inneboende kraft och kunskap och med hjälp av sina kompisar och oss pedagoger utveckla den. Vi tycker att det är viktigt att lyfta kompetenser och se olikheter hos varandra. Vi vill utveckla och se olikheter i fler och annorlunda situationer än de självklara. Vi ville att tid skulle finnas att avsluta leken, att äta frukten i lugn och ro, att klä på och av sig.

Vi kan se att barnen har utvecklat leken, de använder sig av demokratiska principer t.ex. de bjuder in varandra i leken, de kan diskutera sig fram till olika lösningar i situationer som uppstår.

”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av beslutsfattande.”
Lpfö 98 sid 12

Lerprojekt
Under samma pedagogiska handledning som vi hänvisat till tidigare så berättade/visade Jessica bilder om/på ett barns taggare och att den alltid återkom när han jobbade med lera. Kristina tyckte att vi skulle utmana honom och gå vidare med taggaren t.ex. göra den i olika material, fanns det en historia bakom den?

Barnet  gjorde sin ”taggare” i lera i början på terminen, han ville spara den så vi ställde den i vårt glasskåp. I hans fortsatta arbete med lera så återkom ”taggaren” nästan varje gång. Vi fick tipset av vår pedagogista Kristina att gå vidare och göra något mer av hans ”taggare”. Vi pedagoger blev nyfikna på hans tankar kring sin ”taggare”.

Vid första tillfället så plockade vi fram ”taggaren” och barnet  fick berätta för en av oss vad det var, hur den såg ut och vad den kunde göra. Han fick sen rita den på vitt papper, här tillkom också en båt som tillhörde ”taggaren”. Båten fick han också göra i lera. Vid nästa tillfälle så förstorade vi upp teckningen från A5 till A4 och ville att han skulle färglägga ”taggaren och båten”. Istället för att färga hela teckningen så målade han dit fler detaljer och det blev en historia om ”taggaren och båten”.

Varför heter den taggare?
- Hålen där uppe pangar till taggaren.
Pangar?
- Ja, då åker den såhär (drar den framåt).
När man trycker så åker den framåt (drar i de gröna)
Om man inte trycker så åker den bakåt.
Vad är det gröna?
- Man trycker på den så kör den framåt. Om man trycker på den här (den gröna längstbak) så sprutar den eld. Då dör man.
- Taggaren pangar på båten.
- Den kan spruta eld (båten).
- De blå ringarna i båten är stolar.
Vad har man dem till?
- Köra tillexempel, båten eller taggaren.
- De bruna och grå sprutar eld och då kan inte båten köra.
Varför sprutar den eld?
- För då vill jag inte att motorn ska gå.

På nästa pedagogiska handledning visade vi hur långt vi kommit med barnets taggare och att det hade tillkommit fler lerfigurer från andra barn. Kristina tyckte att vi skulle involvera andra barn i varandras lerfigurer. Hur kan man inspirera/fantisera kring varandras lerfigurer? Kan barnets taggare möta Veras katt? Vi pratade om hur de små barnen skulle kunna bli involverade i detta. Vilket tillvägagångssätt ska vi ha?

I början av vårterminen använde vi overheaden som verktyg för att projicera barnens lerfigurer på väggen för att involvera de små barnen. Våra frågeställningar var: Hur möts små barn? Vilka språk använder dem?

Detta förde inte lerprojektet i sig vidare men vi såg mycket annat tex olika sätt att kommunicera ex härma varandra och det är också ett sätt att förstå någon annans perspektiv.

Vi såg också ett matematiskt tänkande/intresse hos barnen när de samarbetade vid overheadprojektorn. De räknade och sorterade materialet vi använde oss av när vi jobbade med overheadprojektorn.

Frågeställning

1. Kan barnen uppmärksamma/se varandras olika sätt att tolka lerfigurerna?

Allmän uppmaning:

1. Uppmärksamma barnens olikheter. Vad kan de hjälpa varandra med? Vad är de bra på? (klä på och klä av mm)

I en diskussion med Kristina kom vi fram till idén att barnen skulle fantisera kring varandras lerfigurer. Barnen har en eller flera tillsammans fantiserat och ritat av varandras lerfigurer. Dokumentationen har sett väldigt olika ut tack vare barnens olika sätt att tänka och fantisera.

”Vilken cool fågel!”
Säger Alexander om
Elviras lerfågel 24/1-11

         
 

 

Två barn  berättar/fantiserar kring Veras lerkatt

Barnet  tyckte att katten såg ut att heta Ticksnacka. Den bor hos mormor och farfar i Årstas, långt bort i berget. Hos mormor och farmor äter den lite socker, bönor och sallad. Den springer och leker lekbus i sandlådan men sin 3, 8,9 och 10 kompisar.

Under en av vårens pedagogiska handledningar diskuterade vi med Kristina hur barns olikheter (tankar och sätt att förstås) synliggörs. Vi kom fram till att se saker ur olika perspektiv är ett sätt att lyfta detta. För att får fram allas olika perspektiv intervjuade vi barnen om deras egna och varandras lerfigurer. De har berättat historier om figurerna och ritat hur de tror att figurerna ser ut från andra hållet.

                    

” Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv.”
Lpfö 98 sid  10

För att ge lerfigurerna nytt liv och barnen möjlighet att se dem från ett nytt perspektiv fotograferades dem och sattes upp på en plexiglasskiva. Vi var nyfikna på vad barnen skulle göra? Ingenting hände förrän vi pedagoger gjorde det till en del av projektet där några barn i taget fick berätta historier om figurerna. Barnen visade inget större intresse för detta och det förde inte projektet vidare. Under våra reflektioner/diskussioner kom vi fram till att vi pedagoger inte visste hur vi skulle göra för att få barnen intresserade. Vi hade inte heller någon tydlig frågeställning att utgå ifrån.

Dokumentationen nedan visar dock att med mer tålamod och reflektion hade vi kunnat hitta en frågeställning som funkat för fortsatt arbete.

När jag (pedagogen) kommer in sitter Elsa och Vera tillsammans och läser Nasse hittar en stol. Jag uppmuntrar båda att komma till plexiglasskivan. Vera hämtar sin katt och sätter sig i soffan igen.

Elsa hittar sin snigel och säger att han leker med pojken och fågeln.

Hon sätter upp alla figurer och säger att de leker med varandra.

Nu kommer Vera från soffan med sin katt. Vera – Katten leker med de andra. Pojken är ute och går. Pedagogen – Vart ska han gå?

Till min katt säger Vera!

 

”att vi vid läsårets slut ser fler olikheter” är ett av målen för vårt gemensamma projekt Olikheter. Vi pedagoger har definitivt sett många olikheter i barns sätt att tolka och fantisera, i det här fallet om sina egna och kompisars lerfigurer.

Vi tycker oss kunna se ”att barnen använder olikheter som en tillgång i sitt lärande” t.ex. när de diskuterar siffror med varandra, hur många år de är eller hur många flickor det sitter vid bordet. De lyssnar på varandra och till de förslag som görs. Räkneböcker, fingrar, siffror används som hjälpmedel.
I arbetet med lera har vi sett att de yngre barnen härmar varandra och som vi nämnt tidigare ser vi det som ett sätt att förstå sin kompis och att lära sig något nytt.

De barn som har tidigare erfarenhet av lerarbete har delgivit olika tekniker till sina kompisar.

Föräldramöte
Höstens föräldramöte hade vi 28/10. Vi träffades i Stora salen och visade bilder och berättade om verksamheten utifrån bilderna. Föräldrarna tyckte att detta var ett bra upplägg, mycket bilder och bra info. Föräldrarna ville att vi pedagoger skulle skicka viktig information på mejl. Det har fungerat väldigt bra, vi har också bokat utvecklingssamtal via mejl. Hanteringen med papper har minskat, vilket känns bra ur miljösynpunkt. I skrivandes stund har vi ännu inte haft vårens föräldramöte.

Arbetslagsutveckling/fortbildning
Vi har tillsammans med Hönan skrivit ett dokument/underlag för hur vi ska utveckla och fördjupa vårt pedagogiska samarbete. Vi ska börja med att observera miljön. En gång i månaden skall vi träffas en från hönan och en från tuppen och prata om våra observationer, ta vara på varandras kunskaper så vi kan utveckla vår miljö. Detta fungerade bra under hösten då vi träffades 3 gånger, vi tyckte alla att det blev givande diskussioner som vi gärna hade utvecklat vidare. Tyvärr har vi inte prioriterat dessa träffar under våren pga. många inskolningar, oro hos personalen inför höstens förändringar, utställningen i Botaniska trädgården.

Förutom de pedagogiska handledningarna på dagtid har vi haft två kvällsmöten tillsammans med hönan. Vid första träffen hade vi praktiska övningar och diskussioner som tydliggjorde läroplanen på ett bra sätt.
Andra gången låg fokus på matematik. Delar av det vi pratade om har använts på avdelningen. T.ex. har barnens fingrar blivit artefakter i hjälp att förstå siffror.

Jessica och Ulrika har under våren varit på en föreläsning av Leif Strandberg. Han berättade om Lev Vygotskij om hans pedagogik. Han (Vygotskij) talar mycket om artefakter som hjälpmedel i lärandet.
Nya läroplanen, Kristina och Vygotskij har givit oss lust att fortsätta arbeta med matematik.

Vfu
Vi har under hösten haft tre studenter, Rebecca Trolle, Mirjam Engblom och Fredrika Fredriksson. De har berikat oss pedagoger och verksamheten. Se bilaga 1 och 2.

Arbetslaget
Madde slutade 30 september och Malin började 4 oktober, det har fungerat bra. Kristina är en mycket bra pedagogista och hjälp. Hon ger oss nya infallsvinklar, får oss att tänka om och tänka nytt. I samarbete med henne utvecklas vi som enskilda pedagoger och som arbetslag. Hon är viktigt i vårt pedagogiska arbete.

Matematik

För att få en god grund inom matematik samt få en förförståelse för matematiken i skolan och i det dagliga livet har förskolan en stor roll att se till att matematiken uppmärksammas. I förskolans läroplan finns flera olika matematiska områden med, bland annat står det att ”förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklas sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring” (Lpfö98, reviderad 2010)

Genom en tidig introducering av olika matematiska begrepp och förståelse för varför och hur man kan använda sig av matematik och skapas matematiken som ett naturligt inslag i barnets omvärld. Att sortera är en grundläggande kunskap inom matematiken. Att lära sig särskilja föremål och se dess likheter och olikheter ger barnet en bättre förmåga att kunna strukturera upp saker i sin omgivning. När barnet berättar hus han eller hon har tänkt kring sitt val får barnet möjlighet att sätta ord på sina tankar vilket leder till en djupare kunskap.

Tillsammans med lärarstudenten Fredrika arbetade vi med sortering, klassificering och mätning. Under de tre veckorna som arbetet pågått har barnen fått sortera knappar efter färg och storlek, de har fått sortera pasta efter färg och form, de har sorterat plastremsor efter längd samt fått mäta både föremål på avdelning och sig själva. Barnen har deltagit i olika många övningar under arbetets gång.

   

 

Projekt: Känslor
En dag när barnen på Tuppen jobbade med lera, sa Alicia att hon gjorde en arg gubbe i leran. Kort efter berättade hon att hon nu gjorde en glad gubbe i leran. Det var i den stunden som idén att ha ett tema om känslor kom.

”Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld” (läroplan för förskolan Lpfö 98)

Barnen använder sig i vardagen av begreppen arg, glad och ledsen och har en grundläggande förståelse för dem. Men hur och i vilken mån de tänker om sina egna känslor är mer oklart. För att få en uppfattning om vilka tankar barnen har om detta har några barn deltagit i olika aktiviteter två och två. Temat introducerades med tre böcker som har samma titlar som temabegreppen i fråga. ”Arg, ”Glad” och ”Ledsen”. Alexander kallar böckerna för ”glasboken” och ”ledsenboken”.

Bilder på olika figurer med olika ansiktsuttryck har använts som hjälp vid samtalen med barnen. En bild på två glada grodor startade ett samtal mellan Tevin och Alicia. Alicia berättade att det var en grodmamma och en grodpappa. Grodmamman var glad och grodpappan var ledsen för att hans flicka hade åkt till jobbet. Tevin flikade in och sa att flickan kom hem sen. Då blev pappan glad igen, sa Alicia. Detta korta samtal visar att barnen har en förmåga att koppla känslor till händelseförlopp. I läroplanen för förskolan står det att varje barn ska få utveckla sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöka förstå andras perspektiv.

Samtalen om ansiktsuttryck har visat att många av barnen kan se sambandet mellan känslor och gester.
Vera pekade på en bild på en bebis och sa att den var ledsen, jag frågade hur hon visste det, ”för den gråter” svarade Vera som sett tårarna på bilden.
”Jag blir glad av sommar för då kan man springa i vattenspridaren” Tevin
”jag blir glad när mamma hämtar mig” Alicia

1. Vad blir du glad av Elsa?
2. Jag är glad när jag inte är ledsen…
3. Vad är du glad över då?
4. För att jag älskar min mamma!

 

Elvira målar en ledsen bebis.

Verksamhetsform
Föräldradriven förskola sedan 1991. Ekonomisk förening. Medlem i KFO.

VFU-ansvarig
Eva Jäger
Tel: 018-251013
Epost: vfu@fasanen.se

Barngrupper
3 i åldern 1-3 år
3 i åldern 3-5 år

Antal barn
99 heltidsplatser på HT
102 heltidsplatser på VT

Avgifter
Enligt kommunens maxtaxa.

Ändring & anmälan
e-barnungdom

Öppettider
07.30 - 17.30 [i]

Föräldrarnas Kalendarium
Kalendarium HT
Kalendarium VT

Lunch
Veckans meny

Telefon - Förskolechef: 018-251013, Köket: 018-258469,
Hönan & Tuppen: 018-251027, Fjädern & Vingen: 018-253997, Ägget & Sporren: 018-252934
Besöksadress - Kummingatan 49, 754 48 Uppsala
Epost - info@fasanen.se